Magen kurrar och humöret sviker
Shille kommer hem och glad blir jag. Tystnaden sänker sig över hemmet och jag trippar på tå för att inte väcka ilskan i honom. Jag försöker prata men inser fort att det inte är någon bra strategi, det enda som hjälper är att vara tyst, hjälpa till med middagen så gott det går och sedan hålla sig borta. Det är nu som hungern talar. Den gör så att Shille blir arg över att saker ligger och skräpar (som han är enda boven till) eller att disken inte är diskad (som endast han har använt). Då är det bra att kunna konsten hur man håller sig borta, trevlig (men inte för nära inpå) och ha tålamod fast jag har precis samma hunger som talar.
Dålig...
är jag på att skriva. Går kursen som alla säger är såå lätt. Jag håller inte med. Det är möjligt att man uppäcker efter tentan att den var lätt och att man pluggade för mycket och allt det där, men just nu känns allt som vanligt.
Igår var det ett år sedan Johanna försvann från oss. Tungt.
Jag har tagit mig an ett projekt, ett mycket nyttigt och bra projekt. Jag ska starta ett mentorsprogram för biomedicinare. Riktigt kul!
Så, en kort uppdatering om vad som har hänt och händer i mitt liv just nu. Har även under dessa veckor som gått ansökt om studier utomlands. Ska bli mycket spännande att se om jag kommer in. Vore ju inte helt fel att ta ett halvår i Singapore eller Australien...
Det är bäbisfeber på gång. Barnen ploppar upp som svampar runt omkring mig just nu. Men den lilla halvchilenskan väntar jag fortfarande på, med spänning! Alla små söta bebisar överallt gör mig bäbisgalen och då menar jag inte galen som i arg utan galen som i galen i glass. Längtar tills den dagen kommer för mig.
Shille fyller 25 imorrn. Jag har alltid tänkt att de människorna som är 25 är så vuxna, det tyckte jag i alla fall när jag var 18. Så är Shille där imorrn och känns inte alls så vuxen som jag hade förväntat mig. Nästa år är jag 25 och kommer förmodligen inte heller ha kännt den vuxna uppenbarelsen. Har kommit fram till svaret varför många får åldersnoja. Kroppen åldras medan huvudet stannar någonstans vid 20-25. Har aldrig förstått föräldrarna som säger att de känner sig som 20 fortfarande (medan de är dubbelt så gamla) men nu, nu har jag fattat! Det kanske är vuxet i sig? Jag vet att mycket kretsar kring ålder och vuxenhet i det jag skriver nu men är liksom i ett sådant skede i livet. (nu blev det deep talk helt plötsligt) Om ett år är skolan slut, till hösten kanske jag är utomlands och snart ska man skaffa jobb och egen lägenhet. Inte konstigt att jag tänker vuxenspårigt!
Jag har blivit lite mer kines nu också. Igår åt jag tusenårigt ägg, friterat bröd, friterad kinesisk potatis och pratade (lite) kinesiska. Fattas bara det svarta håret!
Nog för mig för denna gång. Skrivandan kom tillbaka en aning vilket känns bra. Skiver snart igen!
Igår var det ett år sedan Johanna försvann från oss. Tungt.
Jag har tagit mig an ett projekt, ett mycket nyttigt och bra projekt. Jag ska starta ett mentorsprogram för biomedicinare. Riktigt kul!
Så, en kort uppdatering om vad som har hänt och händer i mitt liv just nu. Har även under dessa veckor som gått ansökt om studier utomlands. Ska bli mycket spännande att se om jag kommer in. Vore ju inte helt fel att ta ett halvår i Singapore eller Australien...
Det är bäbisfeber på gång. Barnen ploppar upp som svampar runt omkring mig just nu. Men den lilla halvchilenskan väntar jag fortfarande på, med spänning! Alla små söta bebisar överallt gör mig bäbisgalen och då menar jag inte galen som i arg utan galen som i galen i glass. Längtar tills den dagen kommer för mig.
Shille fyller 25 imorrn. Jag har alltid tänkt att de människorna som är 25 är så vuxna, det tyckte jag i alla fall när jag var 18. Så är Shille där imorrn och känns inte alls så vuxen som jag hade förväntat mig. Nästa år är jag 25 och kommer förmodligen inte heller ha kännt den vuxna uppenbarelsen. Har kommit fram till svaret varför många får åldersnoja. Kroppen åldras medan huvudet stannar någonstans vid 20-25. Har aldrig förstått föräldrarna som säger att de känner sig som 20 fortfarande (medan de är dubbelt så gamla) men nu, nu har jag fattat! Det kanske är vuxet i sig? Jag vet att mycket kretsar kring ålder och vuxenhet i det jag skriver nu men är liksom i ett sådant skede i livet. (nu blev det deep talk helt plötsligt) Om ett år är skolan slut, till hösten kanske jag är utomlands och snart ska man skaffa jobb och egen lägenhet. Inte konstigt att jag tänker vuxenspårigt!
Jag har blivit lite mer kines nu också. Igår åt jag tusenårigt ägg, friterat bröd, friterad kinesisk potatis och pratade (lite) kinesiska. Fattas bara det svarta håret!
Nog för mig för denna gång. Skrivandan kom tillbaka en aning vilket känns bra. Skiver snart igen!
