Att bli vuxen
När blir man egentligen vuxen? I Sverige räknas man som vuxen från att man är 18. Inte tycker jag att jag var så vuxen när jag var 18. Känner mig bra mycket äldre nu än då men åndå inte tillräckligt för att kalla man vuxen. För det blir man nog aldrig. Kineserna räknar barnen som vuxna när de har gift sig. Ett ganska bra synsätt måste jag säga, för har man lyckats fria (eller bli friad till och säga ja) och ställt till med ett giftermål med allt vad det innebär så är man nog ganska vuxen. I alla fall lagligt sett för i sinnet är man nog alltid ung.
In på 10 veckor, ut på 4h
Nu är tentan skriven, personalmötet avklarat och helgen påbörjad. Vad helgen blir av är det bara energin som avgör.
Ensam på min kammare
Så sitter man här igen... Ensam med skitit hår och fula kläder med näsan djupt nedsjunken i böckerna. Tentadags snart med andra ord.
Det var länge sedan jag skrev men tänkte nu ge denna dagbok en ytterligare chans. Lovet, julen och det nya året gick och kom rasande fort!
Nu måste jag skriva lite tankar om skolan och denna kurs. Jag har under hela kursen, ända sedan i början på november, trott att jag hängt med och legat i fas. Nu när jag sitter hemma och ska förbereda min hjärna på den kommande tentan verkar det som att jag varit i något slags vakum. Jag känner igen nästan allt jag läser men kan INGENTING! Hur kan man lyckas lura sig själv så mycket? Är det kanske mitt undermedvetna som tycker att det är viktigare för mig att göra andra saker under kvällar och helger (som att kolla serier och festa) och därför säger till min hjärna att jag inte behöver plugga? Jag vill tro att det är så. För jag kan ju inte tillåta mig att tänka att jag är trög eller har dåligt minne!
Nog om det! Nu efter ca. 7h pluggande så tänker jag med gott samvete sätta mig i soffan, kolla Grey's anatomy (min nya last) och äta en riktig studentmiddag bestående av pasta med tonfisksås.
Det var länge sedan jag skrev men tänkte nu ge denna dagbok en ytterligare chans. Lovet, julen och det nya året gick och kom rasande fort!
Nu måste jag skriva lite tankar om skolan och denna kurs. Jag har under hela kursen, ända sedan i början på november, trott att jag hängt med och legat i fas. Nu när jag sitter hemma och ska förbereda min hjärna på den kommande tentan verkar det som att jag varit i något slags vakum. Jag känner igen nästan allt jag läser men kan INGENTING! Hur kan man lyckas lura sig själv så mycket? Är det kanske mitt undermedvetna som tycker att det är viktigare för mig att göra andra saker under kvällar och helger (som att kolla serier och festa) och därför säger till min hjärna att jag inte behöver plugga? Jag vill tro att det är så. För jag kan ju inte tillåta mig att tänka att jag är trög eller har dåligt minne!
Nog om det! Nu efter ca. 7h pluggande så tänker jag med gott samvete sätta mig i soffan, kolla Grey's anatomy (min nya last) och äta en riktig studentmiddag bestående av pasta med tonfisksås.
