Hong Kong
I skrivandets stund är jag hemma igen från XingXong-landet. Håller på att vänja mig vid att det finns å,ä och ö på datorerna här hemma...
Tiden jag hade kvar i Shanghai gick mest åt till att vara sjuk. Klarade av att gå ut lite grann men gjorde det helst inte då jag hade ont i hela kroppen, var svimfärdig och inte hade någon kraft över huvud taget. Att jag inte kunde äta gjorde ju mig inte heller friskare... Jag lyckades i alla fall ta mig till Hong Kong och träffa Sofia och hennes framilj. Första shoppingdagen slutade hos doktorn för min del och besöket avslutades med att jag var 7 påsar med mediciner rikare. Sen var det bara bums i säng när vi kom tillbaka till huset. Andra dagen lyckades jag ta mig upp och åka in till stan men klarade bara 2h för att sen åka tillbaka till huset och sova lite till. Ja, så av mina 4 dagar i Hong Kong var jag sjuk hälften vilket gjorde att jag var tvungen att försöka shoppa alt jag ville hinna med på endast två dagar. Det kan ju bli svårt tänker ni men inte om man som jag hittade EN butik där jag nästan köpte allt jag behövde. Superpraktiskt! Så om man handlade över 200kr så blev man VIP-medlem och fick 12% rabatt på allt. Inte illa! Men lite komiskt är ju ända att man blir VIP bara efter 200kr. Här i Sverige hade man ju blivit det efter typ 1000kr kanske. Det säger en del om hur billiga kläderna är...
Ja, så nu är hela denna resa över. Känns så konstigt att vara tillbaka i lilla, kalla Sverige där det är lite människor och allt är lugnt och i sin ordning. Även en känsla av tomhet har infunnit sig (jag tror att det är tomhet, har inte identifierat känslan än) eftersom det var så mycket planerande, oroande och mental inställning om att jag måste klara detta (på egen hand) innan jag åkte och nu är allt slut. Nu finns inget planerande, inget oroande, ingen värk i hjärtat efter Shille, inget planerande, inget räknandes med tider och pengar, inget tänk på vad jag ska handla, inget tänk på packningen, inget tänk på hur nästa boende kommer bli - en tomhetskänsla helt enkelt. Om det ar befriande eller tråkigt går inte att svara på än, bara att den ständiga starka längtan efter Shille har försvunnit är SKÖNT! Där i det hålet har i stället en ännu större lycka kommit. Jag har oerhört mycket jag behöver smälta och det kommer nog ta ett tag. Jag behöver oftast prata om allt jag varit med om för att kunna smälta det så de som finns runt omkring nu och de närmsta veckorna kommer få stå ut med "när jag var i Kina så..." eller "i Kina så gör man såhär....".
Mina tankar om resan är att jag ar glad att jag gjorde den och att det har varit en häftig resa. När man väl är där borta är inte allt som man skriver om som är annorlunda sååå annourlunda eftersom man är mitt uppe i det. Det är när man kommer tillbaka till vardagen här hemma som jag verkligen märker vad jag varit med om och att allt är annorlunda i Kina. Bara skillnaden mella Hong Kong och Kina är enorm. De 100 åren (tror det är 100år, vet inte så noga men lång tid är det iaf) som Hong Kong varit brittiskt har satt sina spår och gjort Hong Kong mer västerländskt. En sak som jag kom på såhär på rak arm är toaletterna. I Kina finns endast ståtoaletter, ett hål i golvet med andra ord, medan det i Hong Kong endast finns "vanliga" toaletter. Skillnaden är alltså så tydlig att bara genom att komma över gränsen så förändras allt. På ena sidan västerländska toaletter och på andra sidan huktoaletter.
Nog pratat om toaletter och Kina! Imorrn börjar jag jobba och kommer då in ännu mer i den svenska vardagen. Ska bli kul! vädret är ju ändå inget att ha så då kan man jobba lite i stället. Sen är det ju skor jag jobbar med och skor kan man aldrig tröttna på :)
Tiden jag hade kvar i Shanghai gick mest åt till att vara sjuk. Klarade av att gå ut lite grann men gjorde det helst inte då jag hade ont i hela kroppen, var svimfärdig och inte hade någon kraft över huvud taget. Att jag inte kunde äta gjorde ju mig inte heller friskare... Jag lyckades i alla fall ta mig till Hong Kong och träffa Sofia och hennes framilj. Första shoppingdagen slutade hos doktorn för min del och besöket avslutades med att jag var 7 påsar med mediciner rikare. Sen var det bara bums i säng när vi kom tillbaka till huset. Andra dagen lyckades jag ta mig upp och åka in till stan men klarade bara 2h för att sen åka tillbaka till huset och sova lite till. Ja, så av mina 4 dagar i Hong Kong var jag sjuk hälften vilket gjorde att jag var tvungen att försöka shoppa alt jag ville hinna med på endast två dagar. Det kan ju bli svårt tänker ni men inte om man som jag hittade EN butik där jag nästan köpte allt jag behövde. Superpraktiskt! Så om man handlade över 200kr så blev man VIP-medlem och fick 12% rabatt på allt. Inte illa! Men lite komiskt är ju ända att man blir VIP bara efter 200kr. Här i Sverige hade man ju blivit det efter typ 1000kr kanske. Det säger en del om hur billiga kläderna är...
Ja, så nu är hela denna resa över. Känns så konstigt att vara tillbaka i lilla, kalla Sverige där det är lite människor och allt är lugnt och i sin ordning. Även en känsla av tomhet har infunnit sig (jag tror att det är tomhet, har inte identifierat känslan än) eftersom det var så mycket planerande, oroande och mental inställning om att jag måste klara detta (på egen hand) innan jag åkte och nu är allt slut. Nu finns inget planerande, inget oroande, ingen värk i hjärtat efter Shille, inget planerande, inget räknandes med tider och pengar, inget tänk på vad jag ska handla, inget tänk på packningen, inget tänk på hur nästa boende kommer bli - en tomhetskänsla helt enkelt. Om det ar befriande eller tråkigt går inte att svara på än, bara att den ständiga starka längtan efter Shille har försvunnit är SKÖNT! Där i det hålet har i stället en ännu större lycka kommit. Jag har oerhört mycket jag behöver smälta och det kommer nog ta ett tag. Jag behöver oftast prata om allt jag varit med om för att kunna smälta det så de som finns runt omkring nu och de närmsta veckorna kommer få stå ut med "när jag var i Kina så..." eller "i Kina så gör man såhär....".
Mina tankar om resan är att jag ar glad att jag gjorde den och att det har varit en häftig resa. När man väl är där borta är inte allt som man skriver om som är annorlunda sååå annourlunda eftersom man är mitt uppe i det. Det är när man kommer tillbaka till vardagen här hemma som jag verkligen märker vad jag varit med om och att allt är annorlunda i Kina. Bara skillnaden mella Hong Kong och Kina är enorm. De 100 åren (tror det är 100år, vet inte så noga men lång tid är det iaf) som Hong Kong varit brittiskt har satt sina spår och gjort Hong Kong mer västerländskt. En sak som jag kom på såhär på rak arm är toaletterna. I Kina finns endast ståtoaletter, ett hål i golvet med andra ord, medan det i Hong Kong endast finns "vanliga" toaletter. Skillnaden är alltså så tydlig att bara genom att komma över gränsen så förändras allt. På ena sidan västerländska toaletter och på andra sidan huktoaletter.
Nog pratat om toaletter och Kina! Imorrn börjar jag jobba och kommer då in ännu mer i den svenska vardagen. Ska bli kul! vädret är ju ändå inget att ha så då kan man jobba lite i stället. Sen är det ju skor jag jobbar med och skor kan man aldrig tröttna på :)
Kommentarer
Trackback
