Ambitiösa klassen

Jag fick tillbaka min tenta häromdagen. Jag blev godkänd och det är ju skönt. Tyvärr känner jag inte den glädjen som jag borde känna över att jag faktiskt klarade tentan. Pluggandet inför den var en pina. Hela kursen var en pina och trots att jag då, under pluggandet, lovade mig själv att jag skulle bli glad bara jag klarade den där hemska tentan så infinner sig ingen härlig känsla av befrielse eller lycka. Känslan är mer ingen speciell känsla alls förutom att jag tyckte att jag borde kunnat försöka lite mer. Hur kan det komma sig att jag alltid inför en tenta pluggar så gott jag kan och försöker lära mig så gott jag kan men inte till den grad att jag inte har något liv alls och att jag sen när tentaresultatet kommer helt plötsligt har glömt bort hur jävligt det var? Jag tror det är min perfektionism och/eller mina ambitioner som spökar. Mest min känsla av att jag inte vill misslyckas. Men ett godkänt är inte ett misslyckande. Hur kan jag känna tvärtom? Nu är det förstås inte så att jag går runt och mår dåligt men känslan kommer ändå när jag ser andra som jag pluggat med som får vg medan jag "bara" får g. Under kursens gång känner jag att jag vill prioritera och ändå ha ett liv vilket innebär att jag ínte pluggar på helgerna utan tar det i veckorna och att jag inte ska plugga alldeles för frenetiskt. Jag tänker alltid att bara jag får godkänt på kursen så är jag nöjd och detta tankesätt gör alltid att jag inte tillhör dom som BARA pluggar. Men så kommer resultatet och jag känner mig dålig. Knäppa tanke!! Jag kan ju inte få annat än det jag kämpat för. Mitt huvud skruvar mina tankar.

Igår var vi tvugna att lyssna på presentationer hela långa dagen som hölls av oss i klassen. Att folk inte kan förstå att man inte hinner säga så mycket på 4min visade sig mycket snabbt. Hur man ska kunna trycka in 3st A4-sidor fulla med text så att alla förstår på 4min är omöjligt. Det förstods inte. Att alla också tycker att just deras ämne är lite viktigare än alla andras gör inte saken bättre. Min klass behöver lära sig hur man filtrerar bort sådant som är onödigt att dra upp under en presentation som ska vara endast 4min. Min klass är helt enkelt för ambitiös.

Kommentarer
Postat av: Tesan

Haha sådär är det alltid med redovisningar, helt hopplöst.
Och jag tycker verkligen att du ska vara nöjd med ett G, det där VGet är inte så mycket värt ändå Hanna. Det är värsta prestationen att klara tentorna på ett sånt svårt program som vi går. Kram på dig!

2007-11-19 @ 20:45:12
URL: http://tesans.webblogg.se
Postat av: Kenneth

Hej på dig! Håller helt med godkänt är vad det handlar om även om alltid vill göra sitt bästa samtidigt som man fösöker hinna med en del annat. Betyg ger inte några jobb (förutom för jur. kand. som får tingserfarenhet) utan kanske doktorandplatser. Passa på att engagera dig i studentorganisation och gå på fester istället... det ger dessa kompisar och (tråkigt att tänka så)branschkontakter vilka kommer fixa jobben. De närmsta 20 åren kanske du både anställs av o ch anställer dina kursare!!
Fick mitt sommarjobb på kårpuben av en som var 3 år före mig på apotekarprogrammet så jag vet;)Ha det bra!

2007-11-19 @ 22:27:32
URL: http://kennethjohnson.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0