hannas klotter

Jaha nu har jag lyckats ta mig till mitt boende. Resan gick bra men den blev lite forsenad och dessutom var det ett par som hade en liten baby med sig som skrek typ halva resan. Men jag hade ju oronproppar och musik sa det gick bra :) Orkar inte ladda upp nagra bilder nu men jag har en bild pa den skrikande ungen. Den var ganska sot trots allt ;) utan mossa pa sig sa hade den tuppkam! Jattemycket har men bara pa mitten av huvudet och sen en stor virvel bak pa huvudet. Val framma i Beijing var jag helt saker pa att jag skulle bli lurad av taxichaufforen men inte! Kanner mig oerhort stolt att inte bli lurad trots att han inte kunde ett ord engelska. Hade egentligen tankt att ta bussen men kande att det nog var bast anda att ta taxi. Fick till och med prova mina kinesiskakunskaper lite :) Enda problemet blev att hitta mitt hostel. Men efter nan timme hittade han till slut!

Hostelet som jag bor pa verkar bra. Personalen ar trevlig och hjalpsam. Har inte riktigt hunnit kanna efter an men detta ar mitt forsta intryck.

Sa fort jag vinkat av Shille, mamma och Yanwei kom kanslan som fortfarande bestar: Vad har jag gett mig in pa!? Kanns valdigt forvirrat och jobbigt att vara i ett frammande land helt sjalv och sa langt bort hemifran. Ibland kanner jag att det ar lugnt, det har klarar jag! medan jag ibland bara kanner for att ge upp och komma hem igen. Men hem kan jag ju inte aka! Dels for att jag skulle kanna att jag gjort ett misslyckande och dels for att jag inte har nan flygbiljett hem nu. Men egentligen ar det ju det har jag vill. Jag vill se hur jag klarar mig helt sjalv, hur jag reagerar och sa. klarar jag det har klarar jag allt, kanns det som iaf. Men jag tror att allt kommer kannas lattare efter nagra dagar. Nu e jag sa trott och omskakad att jag inte tanker klart.

Det som kanns jobbigast ar att vara borta fran min alskade... Vill uppleva detta med honom och kanna att han finns har. Men Shille och jag far gora andra saker sen. Det kommer bli battre! Hoppas jag....

Na nu ar det dags att avsluta for denna gang. Skulle valdigt garna ta emot lite uppmuntran da jag kanner mig oerhort ensam och bortkommen.